av längtan till dig...
... vi träffades på lunarstorm, genom hans vän tillika ett gammalt ragg till mig. jag hade aldrig tidigare i mitt då 16åriga liv tilltalats så av en människans yttre. men han var vacker med sina kindben och smala hals. ganska snart efter vi börjat prata ringde jag honom. jag minns varenda ord. och jag minns fjärilarna i magen. att vi hade lagt på med orden, vi måste snart ses. och det gjorde vi. han mötte mig och min bästa vän som följt med som stöd, på göteborgs centralstation. om han var vacker på bild, så var han hundra gånger vackrare i verkligheten. jag blev så blyg för killen som i princip redan kände mig utan och innantill. jag minns när han lämnade av oss på hotellet, jag minns våran tacosmiddag, taxiresan till hotellet, curlingen, natten på hotellet. jag minns i detalj hur jag blev av med min oskuld till honom. hur han satte på våran låt efteråt. allt var ljuvt... för ett tag, sen kom bråken. osäkerheten och det eviga tjatet om distansen. vi blandade bråken med stora kärleksförklaringar. du har rört om i mitt liv i flera år. och du kan dyka upp imorgon och du kan få mig så lätt då. för någonstans tror jag vi är menade att få försöka på riktigt. vi fick aldrig vår chans. jag väntar på den, gör du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar